Intelligens och religiös tro

Det är viktigt att förstå att det följande inte är menat att provocera någon. Att en viss grupp har lägre utbildning eller begåvning betyder inte att det gäller varje ingående individ i gruppen. Utbildning och intelligens är inte de främsta förklaringarna till varför folk tror/inte tror. Enligt forskarna Pippa Norris (KSG, Harvard) och Ronald Inglehart (Michigan), är den viktigaste förklaringen till religiös tro osäkerhet. I samhällen som är säkra, som skapar ekonomisk trygghet och jämställdhet, som t ex har god offentlig sjukvård och tillgång till bostäder, tenderar folk att inte tro på gud (Norris & Inglehart 2004a,b). Religion är alltså ett slags "andlig snuttefilt" som folk tar till för skapa trygghet och ordning i en otrygg, kaotisk värld. Det finns också andra väl belagda teorier om varför vissa är eller blir troende. Trots det är utbildning och intelligens en delförklaring till varför religiösa personer, som grupp, tror som de gör.


Varför är frågan väsentlig? Den är väsentlig därför att religiösa debattörer själva, i tid och otid, lyfter fram enstaka exempel på forskare, högutbildade och mycket intelligenta personer - som tror på en gud. På så sätt försöker de ge en felaktig bild av, dels att forskning och tro går ihop, dels att det saknas samband mellan utbildning och tro.


Tvärtemot vad de troende säger, finns det finns mycket starka samband mellan utbildning, IQ och religion. Det visas konsekvent av en lång rad studier.


Ekonomen Burnham Beckwith sammanställde över 30 av dessa studier i tidskiften Free Inquiry 1986. En koreansk ingenjörsprofessor listar flera av studierna. Om vi lägger till några nya studier som tillkommit efter Beckwith, visar det sig att av mer än 46 studier utförda sedan 1927 angående sambandet mellan religiös tro och utbildning/intelligens, har samtliga utom fyra funnit ett negativt samband (jfr Bell 2002).


Viss nyare forskning förtjänar att nämnas lite mer ingående. Många bloggar har t ex rapporterat om psykologen Helmuth Nyborgs färska dansk-amerikanska undersökning som beskrivits i Jyllands-posten. Den visar att ateister i genomsnitt har 5,8 punkter högre IQ än troende. Nyborg:


Min hypotes är, att människor med låg intelligens i högre grad tilltalas av religioner, som ger säkra svar, medan människor med en hög intelligens är mer skeptiska.


Så långt intelligens i sig. Men religiositeten tilltar inte bara med lägre intelligens, gudstro har även ett samband med låg utbildning. Att både utbildning och IQ i sig är starkt korrelerade med (a)teism är inte förvånande eftersom IQ har ett tydligt samband med utbildningsnivå, i genomsnitt har personer med högskoleexamen en IQ på 120. Befolkningsgenomsnittet är 100 (Simonton 2006).


Bland forskarna i National Acadamy of Sciences, som samlar de främsta amerikanska forskarna, saknar 93 % tro på en personlig gud (Edward & Witham 1998). En helt ny studie har på ett liknande sätt undersökt brittiska forskare. Den fann att 86 % var icke-troende. Endast 3.3 % av forskarna höll starkt med om att en personlig gud existerade (Cornwell & Stirrat 2006). Undersökningar av nobelpristagare visar att de är "anmärkningsvärt icke-religiösa", endast en enda av 700 tillfrågade trodde på en personlig gud (Beit-Hallahmi & Argyle 1997).


I en studie av 34 i-landsbefolkningar finner Miller et al (2006) att utbildning i sig, liksom kunskap i genetik, är starkt signifikanta faktorer när det gäller att förutse om befolkningen tror på evolution genom naturligt urval. Förnekande av evolutionen kan också förutsägas väl av effekten från fundamentalistiska religiösa föreställningar. Påverkan från fundamentalistisk tro är dubbelt så stark i det religiösa USA som i Europa. I USA förnekar kring 30 % av befolkningen evolutionen, medan bara 40 % accepterar den. USA hamnar därmed näst sist av undersökningens alla länder, endast före Turkiet. I USA har även högerpolitiska preferenser ett samband med förnekande av evolution och dålig kunskap om vetenskap. Bäst kunskaper har islänningar, danskar och svenskar, som till 80-85 % accepterar evolution genom naturligt urval.


Jag har kollat en smula efter liknande svenska studier. Ett problem är att i Sverige verkar det bara vara religiösa som undersöker religiositeten. Bibelsällskapet (2007), en svensk pro-religiös organisation, låter göra återkommande SIFO-undersökningar av Bibelanvändandet i Sverige. Men de frågar på fel sätt för att det skall gå att dra slutsatser om utbildning och tro. Magnus Hagevi (2004), en religiös statsvetare, har skrivit om "Religiositet i generation X", men liksom Anders Sjöborgs (2003) licentiatavhandling, sponsrad av Svenska Bibelfonden, har dessa texter stora brister: Hagevi undersöker bara personer i Västra Götaland, en av Sveriges mest religiösa regioner. Sjöborgs avhandling har genomgående flummigt låg kvalitet. Varken Hagevi eller Sjöborg frågar efter tro på gud/gudar utan om "kontakt med Bibeln" (Sjöborg) eller "bön till gud", "frälsning viktigt", "besök på religiösa möten" (Hagevi).


Det finns skäl att kopplingen mellan låg utbildning/IQ och gudstro inte syns lika starkt i Sverige, eftersom Sverige är världens minst troende land, med kanske bara 10 % religiösa och upp till 85 % ateister (Zuckerman 2005). Men tills vi vet bättre, får vi rimligen utgå ifrån att sambandet gäller även här.


Alltså: ju högre en persons intelligens eller utbildningsnivå är, desto lägre sannolikhet att den personen, på något sätt, är religiös.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0